Gjorde rätt!

 
Ah juste, jag lyckades! Inte imorse kanske men nu ikväll. Tog mig ut
på en powerwalk med Elsa och bestämde mig för att nu jävlar. Nu ska
jag för en gångs skull vara duktig. Så vi powerwalkade, joggade och
sprang. Sjukt nöjd över mig själv. Imorgon SKA jag upp och jogga på
morgonen, sen får det bli en vana minst två gånger i veckan!
 
Snart kommer jag vara så fitt att ni inte kommer känna igen mig!

Honey, We're fabulous

Var på spontanbesök hos mormor idag efter som hon fyllde hela 72 år.
Åkte dit med storebror och hans familj. Såklart vart vi tvugna att ta fram
den gamla rävpälsen som mormor har sparat i garderoben. Fabulous!
 
 
 
 
 

Gör om gör rätt

Dåliga vanor. Jag har tusen. Jag sliter och kämpar för att bli av med dem,
men tycks bara börja om från början. Hamnar tillbaka i samma vana.
Samma situation som får det att krypa i skinnet på mig. Får mig att tänka,
"Men jag skulle ju sluta med det där".

Jag är 22 år. Biter fortfarande på naglarna i smyg. Bara i toppen. Så ingen ser.
Så det går att fila ner. Äter mat som får min mage att vrida sig tusen varv om.
Låtsas som om att jag inte har energi att laga den maten som är bra för mig.
Bara för att slippa inse att självdisciplin inte används för att beskriva mig.
Jag träffar fortfarande killar jag inte vill ha. Sådana som jag ser som tråkiga.
Inte min typ. Säger att det är för att man vet aldrig om det är ens typ förens
man provat. Allt för att slippa en riktig relation.

Jag är 22 år och har blivit expert på att undvika. Jag kan dansa dansen som
lätt tar mig förbi alla måsten. Lista med ursäkter bygger jag upp för att dölja
mina dåliga vanor. Putsar en perfekt yta för att slippa se att jag hamnar där igen.
Där jag startade.

Imorgon ska jag springa. Halv nio står klockan på. Jag ska bli hälsosam.
Gör om gör rätt. I höst ska jag sluta med kolhydraterna så min mage kan
sluta sitt krig med mig. Gör om gör rätt. Den enda frågan är, hur många
gånger ska jag behöva göra om innan jag gör rätt? Vart finns min motivation?
 

La-la-la-la-landia

Så var det dags att fira min älskade mamis 50 års dag med att hela familjen
Johansson med respektive, endast min syster som har en sådan om man
inte räknar med broderns och systerns ungar, tar en minibuss ner till Danmark
och Lalandia!

Klockan ringde tjugo i sju och jag kände mig fruktansvärt opepp att gå upp.
Inte för att jag inte vill åka till Lalandia med familjen, utan för att den ringde
TJUGO I SJU! Har nu varit vaken i 40 minuter och känner att jag fortfarande är
fruktansvärt trött och skulle inte ha något som helst emot att sova i minibussen.

Ska i vilket fall som helst bli skönt med lite semester så man kan komma tillbaka
med nya krafter och ta tag i alla tusen saker som behövs göras, och gärna göras
samtidigt. Får hoppas det kan vara lite sol i danmark också så Lalandias magiska
tak kan ge mig lite brun färg med!


Teknikens under!

Åh denna ljuva teknik. Vilken hatkärleksrelation jag och teknik har
Skulle vara jobbigt att inte ha mina datorer och all annan teknik,
men lik förbannat ska det alltid krångla och gå emot mig. Särskilt
när det kommer till mina datorer. De har utvecklat något typ av hat
mot mig som de visar genom att konstant krångla och pröva min
tålmodighet.

Dock har de aldrig insett att jag inte är så särskilt tålmodig och
börjar tröttna på att ta djupa andetag var femtioelfte sekund
och räkna till tio. Har fått ta fram den bärbara datorn ur sitt
gömställe för den stationära tydligen vägrar starta sig för den
har tappat någon fil någonstans i natt.

Den bärbara är inte så mhycket bättre den heller. Den är segare
än segast och älskar att brumma. Så försvinner ens bra humör
man vaknade med i morse. Men nej, jag ska inte låta datorerna
vinna och få mig på dåligt humör. Bara att skruva upp volymen
på spotify till högsta (denna datorn klarar inte av att spela så högt)
och dansa runt i lägenheten tills all irritation är borta!


Svårt att sova och full av energi!

Så jag har lite lätt svårt att sova och tänkte att jag lika gärna kunde
skriva av mig istället. Har suttit och läst igenom min blogg nu ikväll
och hittade detta inlägg som jag skrev för lite mer än ett år sedan:
http://hejdo.blogg.se/2011/march/sjalvkansla-20.html

Det är faschinerande för mig hur jag för ett år sedan kunde fortfarande
kämpa med min självkänsla så mycket och med mina vikt"problem".
Idag är min självkänsla nästan så bra som den kan bli.

Märker det tydligt eftersom mina viktproblem nästan är spårlöst borta.
Efter att i 10-11 år inte kunnat ha en normal relation till mat och kunnat
njuta av mat utan att känna skuld och ångest bryr jag mig knappt längre.
Jag kommer aldrig ha en superplatt mage, och vet ni vad? Jag vill inte ha
det heller. Jag trivs med min kropp precis som den är. Det finns ingen vits
med att ha ångest över allt man äter och fundera på om man borde låta
bli att äta något dagen efter bara för att man har ätit "för mycket" under
dagen.

För ett år sedan önskade jag innerst inne, utan att vilja erkänna det, att jag
skulle väga 49 kilo igen. 50 kilo har alltid varit min skräckgräns. Den
dag jag skulle gå över den gränsen kunde jag lika gärna ge upp. Då var jag
förlorad. Jag gick över den gränsen när jag var 16-17 år med ett kilo. Och
gud vad jag hatade mig själv. Idag väger jag 7 kilo över gränsen och älskar
mig själv. Det är konstigt hur saker och ting kan förändras. Och det är hemskt
hur man redan som 11-12 åring kan börja fixera sig vid mat bara för något
som ens klasskamrater sa.

Är det något jag skulle vilja förändra i världen så är det människors negativa
syn på sig själva. Jag skulle även vilja krama om den unga jag och säga att
hon duger precis som hon är och att hon inte är det minsta fet. Bara för att
hon inte kan räkna varenda revben och för att höftbenen inte sticker ut tillräckligt
så är hon inte fet. Vad är det för vits med att ödsla tid på att klanka ner på sig
själv och tänka vad andra tycker och tänker om en när man kan göra så mycet
mer givande och bättre saker med sin tid?


Dags att göra om och göra rätt!



Så sitter man här i sin lägenhet med tankarna snurrandes
i sitt huvud och inser att man på ett eller annat vis måste
få dem nerskrivna och utskrivna någonstans.

Samma lägenhet jag har bott i över ett år och som har sett
typ likadan ut hela tiden. Den ger mig just nu bara rabies.
Behöver förändring och behöver det nu. Vill bara ta mig till
en färgaffär och köpa färg och måla om hela lägenheten.
Ändra färg på alla möbler och byta ut alla sängkläder.

Behöver förändring med det mesta nu känns det som. Det
mesta är sig likt även fast jag har nya vänner och nya mål,
visioner och vuxit upp  ett steg längre. Kläderna är de samma
och håret är samma färg som i sommras när jag fick ett ryck
och behövde förändring.

Killarna är de samma också. De ändrar bara kropp och utseende,
men i grund och botten är de desamma. Pojkar i själv och hjärta
och får mig att bara bli trött. Vad hände med alla män? Har de
flytt landet och gömt sig eller träffar man inte sådana förrens
man blivit ännu äldre?

Nej något måste bli ändring på. Markera att saker och ting har
förändrats. Jag är inte samma Martina som flyttade till Halmstad
i december 2010. Jag är inte samma Martina som färgade håret
rött i juli 2011. Och troligen kommer jag inte vara samma Martina
som jag är idag om ett år. Men det är ett problem jag tar då. Nu
behöver jag bara att något ska ändras och vill man ha förändring
får man ta mig tusan ta tag i problemet och göra något åt det!

Om du vill ha mig, så säg till

Jag förstår inte hur hon gör det, men Melissa Horn
lyckas alltid göra låtar man kan känna igen sig i!

Om du vill ha mig
så säg till.
För själv vet jag inte vad jag vill.
Jag har försökt att ta tag i nån
men händerna kan inte hålla still.

När jag blir arg
ger jag igen.
Ja jag undviker sanningen
jag kan säga att jag älskar dig
och sen aldrig säga det igen.
Och jag kan gråta först när dom har gått
ja mina känslor har jag svårt att lämna bort.
Om dom tror att dom har sårat mig
har dom bara missförst
ått.

(Tänkte bifoga ett fint litet videoklipp men
det fanns inget bra så ni får själva kolla upp
låten på spotify!)

Let's get physical och män i speedos


Okej, så nu är det dags att ta tag i sitt liv. Ska iväg och träna
idag och jag kan inte låta bli att känna noll motivation. Antar
att det bara är att bita ihop och hoppas man kommer in i ett
flow igen. Måste ju försöka bli vältränad tills sommaren så
jag har en chans att vinna tävligen. Är rädd att Tomi verkar
mer motvierad än jag..

Förresten, bara jag som inte fattar grejen med att sätta på
de vältränade killarna i musikvideon till Physical speedos?
Tar inte det bort sexigheten väldigt mycket? Inte? Bara jag?
Och varför fick tjockisarna speedos när de blev vältränade?
Kunde de inte bara hållt fast vid deras längre shorts?
Fattar inte varför man någonsin tyckt att speedos är sexigt...


Känslan att vara vaken allt för tidigt.

Klockan har inte ens blivit 8, men här sitter jag fullt iordninggjord
och redo att gå bort till skolan. Känns en aning fel om jag ska vara
helt ärlig. Kan inte vara rätt att man ska behöva vara klar så här
tidigt. Denna dag är det i och för sig "frivilligt". Ska sitta på bilioteket
och skirva tenta. Så måste man göra om man är dålig och inte
köper sig böckerna själv. Då blir man straffad genom att behöva
gå upp sinnessjukt tidigt.

Underbart!


Ungefär så här jag känner mig just nu...

Dags att glömma tentan!

Lördagskväll nu då. Blev så gott som klar med tentan så
nu ska jag ta och glömma bort den ikväll. Känns inte mer
än rätt om jag ska vara helt ärlig. Lagt vinet på kylning
och snart är det på med klackarna och dansa bort alla
tankar om studerande långt in på natten.


När man ser livslusten sakta glida iväg...

Sitter på stadsbilbioteket med Malin och skriver på hemtentan.
Har suttit här sedan 11 imorse och om en timme stänger bilioteket.
Är snart klar med hemtentan och man tycker ju att det borde bara
finnas glädje i en då. Jag menar snart är man ju klar med skiten
och får förhoppningsvis godkänt så man slipper göra om den.

Men nej, den glädjen får vi i medieproduktion inte ha. Våra lärare
gillar nämligen att tortera oss. De brukar troligen sitta i en ring på
golvet framför tända ljus och smida onda planer hur de ska plåga
oss till det yttersta. Det är nämligen så att den hemtentan jag skriver
på nu är för delkurs 3 och ska vara inlämnad på måndag. Och ja det
verkar ju inte så illa tycker kanske inte ni. Men vi läser ju delkurs 4
samtidigt såklart! Gud vilken suverän idé. Och såklart ska det vara
en finfin hemtenta i den delkursen också.

När ska den vara inlämnad då, tänker väl ni nu. Jo på fredag. Gud
vad kul jag har i mitt liv. Jag älskar det verkligen. Planerar att plugga
i resten av mitt liv så jag aldrig får sluta ha så här roligt.


Tecken på att man börjar bli gammal

Min kropp har officiellt börjat svika mig nu. Stod vid
spegeln och sminkade mig precis som jag brukar göra
varje morgon. Men efter att ha lyft upp högerögats
ögonlock för att sätta på mig mascara märkte jag att
något inte var som det brukar. En rynka hade bestämt
sig för att stanna kvar ovanför ögonbrynet. Vad hände
där? Ska man redan börja få rynkor vid min ålder?
Eller är det för att jag stressar så mycket, och istället
för att bli gråhårig så blir jag rynkig. Tack biologin.

I alla fall, idag hinner jag inte shoppa efter anti-rynk crémer
för idag ska jag och Mallan sitta och plugga tenta heeeeela
dagen. Sjuktduktigt av oss. Den ska bara bli klar idag helt
enkelt. Även om jag hellre hade gosat med spindlar eller
stirrat in i min vägg hela dagen.

Nytt år och året jag INTE blir gravid.

Jo men så atteh, det är ett nytt år nu för tiden. Känns sjukt att det redan
är 2012 och att jag ska fylla hela 22 år. Att fylla 22 år betyder i och för sig
bara en sak i min familj. Det är då det är dags att få en bulle i ugnen, bli
på smällen, vara havande, på tjocken, äta för två, dräktig, i "välsignat"
tillstånd, eller med barn helt enkelt. Min mormor fick min moder när hon var
22 år, min mamma fick sitt första barn vid 22, samma gäller mina två äldre
och enda syskon.

Så i sommar fyller alltså jag graviditet. Känns lite sådär. Har därför ett
nyårslöfte att INTE bli gravid i år. Känns ju inte helt optimalt att plugga,
vara väldigt singel och höggravid vid 22 års ålder. Känner inte helt för
att vagga runt med svullna anklar, stor mage och vara kissnödig 24/7
i sommar, när jag istället kan ligga på stranden och skaffa en äckligt
snygg bränna att matcha min smala och ogravida mage.

Därför får jag ta och bryta trenden i min familj i år och inte bli på tjocken
helt enkelt. Gör vad som krävs, även om det betyder att jag måste gå på
p-piller, minipiller, p-stav, p-plåster, spiral och använda kondom samtidigt
vid idgande av samlag.

I övrigt är livet fint. Har tenta som borde skrivas, men det skjuter jag fram
på tills imorgon. Funderar på att börja skriva här lite mer ordentligt, men
vi får väl se hur det går. En sak är säker, denna blogg kommer INTE bli en
mamma-blogg på ett bra tag!!!


Tänker inte bli såhär stor än på ett tag!

Konsten att tina kyckling

Elsa väckte mig vid 5 imorse genom att stå vid min entre och
kräkas. Allt jag hann tänka när jag flög upp var "Hoppas hon
inte kräks på mina skor". Trötthets egocentrism?

Sitter nu vid datorn och väntar på att kycklingen ska tina. Den
ligger i varmt vatten och blir varmare och varmare, så snart
kan den ´ätas upp. Jag dööööör av hunger. Har gått och
småätit på ett vitkålshuvud hela förmiddagen (LÄS: senaste timmen
max) och inte orkat göra något åt min smärtande hunger.

Får gå runt och passa upp Elsa också. Hon är jätteseg och trött
efter allt kräkande hon har gjort idag. Älskar när ens släkt inte
lyssnar och ger hunden mat vid bordet i smyg så hon kräks och
mår dåligt dagen efter...

Nej nu ska jag gå och blåsa varm luft på kycklingen så den tinar
fortare och lyssna på lite Martin Stenmarck under tiden!


RSS 2.0